Nästa mål var Perge, som är
en ruinstad. Mehmet visade oss runt och
berättade om staden men det hade blivit för
mycket ruiner nu och vi var också spända
inför besöket i nästa affär som var
skinnbutiken.
|
|
|
|
|
|
|
Mehmet visar på kartan
hur staden är uppbyggd. |
|
|
|
.
|
|
|
|
|
|
|
|
Jag bestämde mig för att inte
gå in i skinnbutiken utan vara utanför
bussen och fotografera. Pyttsan !!!!
Bussen körde in genom en
grind med vakt och hela området var
inhägnat. Dessutom stod personalen från
butiken på båda sidor av bussdörren och
bildade häck fram till entrédörren. Det
fanns ingen chans att komma undan!
Vi fick sätta oss i ett rum
med en catwalk i mitten. En man gjorde en
presentation och berättade om hur fint läder
som bereddes där och sedan blev det
modevisning på catwalken med både
skinnjackor och pälsar.
Det var snyggt att se på och
alla imponerades av att vissa pälsar och
jackor var vändbara så att det blev en ny
jacka. När visningen var slut föreslog Bibbi
att vi skulle vara högst en halv timma i
butiken och alla instämde.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nu visades vi in i affären
som låg en trappa ner. Det första jag
tittade efter var utgången men det fanns
ingen, inte ens en nödutgång. Men, jag fick
syn på en toalett och hela familjen gick
dit.
Efter cirka tio minuter så
vågade vi oss ut men direkt kom två
försäljare och hängde efter Birgit och
Josefin.
Jonathan och jag kunde gå
fritt i affären. Jag tittade på prislappen
på en vanlig enkel skinnjacka för herrar och
den kostade 2400, Nej inte kronor utan euro,
över tjugotusen kronor.
Efter en kort stund kom
Birgit och Josefin tillbaka till oss med
försäljarna i hälarna. Nu går vi ut sa hon
till oss. Försäljarna fick frågan om var
exit fanns och till vår förvåning så visade
de oss vägen ut.
Strax efter kom resten av
sällskapet ut. En försäljare var envis och
fortsatte med att försöka sälja på utsidan.
Ingen handlade något och nu bar det av till
hotellet. |
|
|
|
Det var mörkt när i var framme.
|
Det var 40 minuters resa dit,
sista biten på små krokiga vägar och det var
mörkt när vi kom fram. Bussen kunde inte
köra upp till entrén då den var för hög så
vi fick bära väskorna till hotellet. Nej, vi
lät inte bärare ta väskorna.
Hotellet var inspirerat av Japan, Kina och
Thailand, det heter Siam.
Hotellet var stort och
elegant men hela salen vid receptionen ekade
och det var ett himla liv.
Vi fick våra rum i entréplan
så vi slapp att åka hiss. Rummen var fina
och vi har dörrar mellan rummen så vi
slipper att gå till varandra via korridoren.
|
|
|
Vårt sovrum |
Jonathan och Josefins rum
|
Bakom
hotellet fanns en konstgjord elefant.
|
Et fint schackspel ... |
Med ryska soldater .....
|
... och tyska. |
|
Kebabspett.
|
Kebabgryta |
Omelett. |
Skyltfönster
|
Vi tog en promenad ner till
stranden som låg nedanför poolområdet. Vi
var hungriga så vi siktade in oss på
samhället nedanförhotellet. Där fanns det en
hel del affärer och matställen.
Vi åt på en enkel
restaurang, Birgit och jag åt omelett,
Jonathan och Josefin åt kebab tillagad på
olika sätt. |
|
Vi tittade i en klädaffär
innan vi gick till hotellet men köpte inget
trots att försäljarna gick efter och
försökte övertala oss.
I entréhallen blev vi
sittande tillsammans med några medresenärer
innan vi gick och la oss. Tyvärr är det
mycket lyhört på rummen så vi hör allt väsen
från receptionen. |
|
|
|
|