Turkiet 2011

Nästa mål var Perge, som är en ruinstad. Mehmet visade oss runt och berättade om staden men det hade blivit för mycket ruiner nu och vi var också spända inför besöket i nästa affär som var skinnbutiken.
 

 

 

Mehmet visar på kartan hur staden är uppbyggd.

 
.
 

 

 

Här kan du se mer foton från Perge


 
Jag bestämde mig för att inte gå in i skinnbutiken utan vara utanför bussen och fotografera. Pyttsan !!!!

Bussen körde in genom en grind med vakt och hela området var inhägnat. Dessutom stod personalen från butiken på båda sidor av bussdörren och bildade häck fram till entrédörren. Det fanns ingen chans att komma undan!

Vi fick sätta oss i ett rum med en catwalk i mitten. En man gjorde en presentation och berättade om hur fint läder som bereddes där och sedan blev det modevisning på catwalken med både skinnjackor och pälsar.

Det var snyggt att se på och alla imponerades av att vissa pälsar och jackor var vändbara så att det blev en ny jacka. När visningen var slut föreslog Bibbi att vi skulle vara högst en halv timma i butiken och alla instämde.
 


 

 

 


 

Nu visades vi in i affären som låg en trappa ner. Det första jag tittade efter var utgången men det fanns ingen, inte ens en nödutgång. Men, jag fick syn på en toalett och hela familjen gick dit.

Efter cirka tio minuter så vågade vi oss ut men direkt kom två försäljare och hängde efter Birgit och Josefin.

Jonathan och jag kunde gå fritt i affären. Jag tittade på prislappen på en vanlig enkel skinnjacka för herrar och den kostade 2400, Nej inte kronor utan euro, över tjugotusen kronor.

 Efter en kort stund kom Birgit och Josefin tillbaka till oss med försäljarna i hälarna. Nu går vi ut sa hon till oss. Försäljarna fick frågan om var exit fanns och till vår förvåning så visade de oss vägen ut.

Strax efter kom resten av sällskapet ut. En försäljare var envis och fortsatte med att försöka sälja på utsidan. Ingen handlade något och nu bar det av till hotellet.


 

Det var mörkt när i var framme.
 
Det var 40 minuters resa dit, sista biten på små krokiga vägar och det var mörkt när vi kom fram. Bussen kunde inte köra upp till entrén då den var för hög så vi fick bära väskorna till hotellet. Nej, vi lät inte bärare ta väskorna.

Hotellet var inspirerat av Japan, Kina och Thailand, det heter Siam.

Hotellet var stort och elegant men hela salen vid receptionen ekade och det var ett himla liv.

Vi fick våra rum i entréplan så vi slapp att åka hiss. Rummen var fina och vi har dörrar mellan rummen så vi slipper att gå till varandra via korridoren.
 


 

Vårt sovrum

Jonathan och Josefins rum
 

Bak
om hotellet fanns en konstgjord elefant.
 

Et fint schackspel ...

Med ryska soldater .....
 

... och tyska.

Kebabspett.
 

Kebabgryta

Omelett.

Skyltfönster
 
Vi tog en promenad ner till stranden som låg nedanför poolområdet. Vi var hungriga så vi siktade in oss på samhället nedanförhotellet. Där fanns det en hel del affärer och matställen.

 Vi åt på en enkel restaurang, Birgit och jag åt omelett, Jonathan och Josefin åt kebab tillagad på olika sätt.


 
Vi tittade i en klädaffär innan vi gick till hotellet men köpte inget trots att försäljarna gick efter och försökte övertala oss.

 I entréhallen blev vi sittande tillsammans med några medresenärer innan vi gick och la oss. Tyvärr är det mycket lyhört på rummen så vi hör allt väsen från receptionen.