< USA


 

 

USA 1987


Kjell kom med bussen och hämtade oss


Kjell lämnar av oss i Ed


Vi stod och frös utanför stationen i Ed


Birgit, Ninja och ...


... Lena på tåget till Oslo


Birgit och Pontus sitter näst längst bak

 

*
Vår flygvärd

 


Ninja har fått mat på planet

 



Vi la oss på golvet och väntade

 

 

Lördag 11/4

Vaknade halv sju låg kvar i sängen till kvart i sju. Efter att ha duschat och klätt mig gick jag en runda i huset och sänkte värmen på elementen.

Ute snöade det och det är cirka en decimeter snö. Klockan åtta väckte vi barnen. Vi åt frukost i lugn och ro, klockan nio kom Kjell upp med bussen och vi åkte till Bäckefors och hämtade Lena.

 Vägen var oplogad till Bäckefors och det var kallt i bussen. Fem över halv tio var vi i Ed.

 Stationen var låst så vi fick stå utanför och frysa tills fem i tio då tåget kom. Vi åkte en norsk vagn där det var varmt och skönt. Efter Kornsjö kom tullen och konduktören. Vi åt medhavd mat (ugnspannkaka, sylt, smörgåsar och jos)

Strax före ett var vi framme i Oslo där det var slaskigt och blött men höll upp. Vi gick till flygbussterminalen för att ta bussen till Gardermoen.

På terminalen frågade jag om när nästa buss till Gardermoen och fick till svar att en buss gick för ca en halv timma sedan. Jag undrade då om det inte gick någon buss som passade till 15.20-planet. Går det något plan 15.20, fick jag till svar. Jag visade biljetterna och allt stämde så kvinnan bakom disken ringde upp till flygplatsen och hörd sig för. Efter det korta samtalet sa hon: Ta en taxi och åk, flygbolaget betalar, biljetterna är fel, planet går 14.20.

Vi fick ta två taxibilar då vi var fem personer och stort bagage. Nu blev det bråttom, då det tar en timma till flygplatsen och incheckning skall ske en timma före.

Klockan är nu tio över ett. Jag och barnen tog en taxi och Birgit och Lena en annan. Vi hade en kvinnlig chaufför som var osäker på vägen så den andra taxin fick köra före. Det hade snöat så det var ca 15 cm modd på vägen och halt. Ute på motorvägen växlade hastigheten mellan 80 och 140.

Efter en halvtimma hörde vi på radion om en olycka på E6 norr om Oslo och risk för köbildning. När vi kom till början av kön som stod still var det bara 30 meter kvar till avfarten. Taxibilarna körde på vägrenen till avfarten och vi var framme efter 45 minuters resa. Jag skickade iväg Birgit, med Lena, barnen och bagaget för incheckning och sedan följde jag med taxichaufförerna till flygbolagets kontor så att de fick betalt för resan. Flygbolaget fick betala 420 norska kronor för varje bil.

När jag kom till incheckningen hade Birgit inte checkat in och planet skulle gå om en kvart. Vi är inte med på passagerarlistan och planet är fullt, sa Birgit. Det skall nog ordna sig sa personalen och knappade på datorn. Det var väntan och oro men efter en stund fick vi besked om att komma med men vi kan inte sitta bredvid varandra. Det var kö till säkerhetskontroll och biljettkontroll. Lena vill handla cigaretter men jag upptäcker att folk går ombord på planet och och fick springa efter Lena.

 Prick 14.20 springer vi upp för trappan till planet. Vi fick gå upp till andra våningen på planet och åka Buissnies Class. Det var ett litet utrymme med 16 platser och en manlig flygvärdinna. Pontus och Birgit fick sitta näst längst bak på höger sida. Ninja och jag längst fram på vänster sida och Lena bakom mig.

Av 16 platser har vi fem så vi sitter ändå nära varandra. Vi fick vänta och vänta och plötsligt slocknar alla lampor och fläktar. Ljuset kom och gick igen följt av varningssignal i cockpiten. Nu blev jag mycket bekymrad. Det var nog inte tänkt att vi skulle åka till USA, vad händer härnäst. Vi fick information om att det är ett elfel och nedisning av vingarna.

Klockan tre backar planet ut och kvart över tre lyfter vi, härligt. Vi blir serverade Pepsi med is och påsar med jordnötter. Vi får mat när vi passerar Skottland på 10000 meters höjd. Först får vi en förrätt (en liten bit bröd, sparris, paprika och lax), sedan en huvudrätt där vi får välja mellan tre rätter. Vi valde kyckling, till det fick vi sallad smör och bröd. Till efterrätt fick vi vindruvor, kex, ost och en mastig kaka.

Vi fick fylla i blanketter för inresa till USA och ute är det stormigt. Planet skakar och hoppar så det är svårt att skriva. Vi äter upp den frukt vi hade med från Sverige då den inte får tas med in i USA, pannkakor m.m. sov vi tänkt äta på flygterminalen hade vi lämnat till personalen vid incheckningen på Gardermoen.

Nu är klockan tio i fyra, USA-tid och vi har just sett en film. ”The Golden Child” som var mycket fantasifull och handlade om jakten på en kidnappad kille som hade övernaturliga krafter. Nu är det dags för mat igen och vi får våtvarma servetter som vi skall tvätta oss med. Vi flyger nu över Kanada och Quebec. Flygvärden lägger små dukar på våra bord som vi fällt upp ur armstöden. Jag är proppmätt och skall nu äta fralla med smör, olika sorters köttpålägg, jos och kaka. Vi tog näsdroppar och tuggummi innan landningen började. Det gjorde ganska ont i öronen när vi gick ner trots droppar och tuggummi.

Vi landade i New York klockan halv sex på kvällen USA-tid. Vi gick igenom passkontroll och hämtade våra väskor för att fortsätta genom tullen. Incheckning av väskorna och på en buss som går runt hela flygplatsen. PÅ NWO inrikesterminal fick vi nya boarding pass och gick direkt på planet. Pontus, Ninja och jag sitter bredvid varandra och Lena och Birgit tillsammans.

Planet backade ut klockan 19.25 och 19.40 gav vi oss iväg (trodde jag). Vi bara åkte och åkte, väntade och åkte innan vi kom fram till startbanan. Vi lyfte klockan 20 prick. Då hade Ninja somnat. Nu mörknade det ute och vi blir serverade dricka och jordnötter. Försökte att sova men det gick inte. Klockan 21 fick vi mat (lasagne, sallad, brownies, Pepsi och te). Vi är väldigt trötta och Ninja sover fortfarande.

Planet landade i Tampa halv elva på kvällen. Vi hämtade ut våra väskor och kontaktade Avis. Under tiden vi väntade la vi oss på golvet och Pontus och Ninja somnade. Dom ropade upp oss och Birgit gick fram. Går det bra med en silverfärgad Cadillac? frågade dom. Ja, det får väl duga, svarade Birgit. Vi fick nycklarna och gick ut på parkeringen för att gå till en parkeringsruta med angivet nummer.

På långt håll såg vi en jättestor bil som var silverfärgad men den kunde det inte vara. Vi kom närmare och såg att den stora bilen stod på rutan med det angivna numret. Skulle vi ha en jättestor bil. Jag tvekade men provade med nyckeln och den passade. Nu bar det iväg mot Kissimmee.

 Jag klarade inte av att justera stolen men när jag skulle justera yttre backspegeln flyttade sig stolen. I början gick det bra att köra men sista delen av resan fick jag sitta och skaka på huvidet för att få ögonen på rätt plats i huvudet och inte somna. Halv två på natten var vi framme i Kissimmee och hittade Days Lodge men det var svårt att hitta receptionen. Lena fick ligga i bäddsoffan, ungarna och vi ligger i sovrummet. Klockan två la vi oss.