|
Lördag 11/4
Vaknade halv sju
låg kvar i sängen till kvart i sju. Efter att ha
duschat och klätt mig gick jag en runda i huset
och sänkte värmen på elementen.
Ute snöade det
och det är cirka en decimeter snö. Klockan åtta
väckte vi barnen. Vi åt frukost i lugn och ro,
klockan nio kom Kjell upp med bussen och vi åkte
till Bäckefors och hämtade Lena.
Vägen var
oplogad till Bäckefors och det var kallt i
bussen. Fem över halv tio var vi i Ed.
Stationen
var låst så vi fick stå utanför och frysa tills
fem i tio då tåget kom. Vi åkte en norsk vagn
där det var varmt och skönt. Efter Kornsjö kom
tullen och konduktören. Vi åt medhavd mat
(ugnspannkaka, sylt, smörgåsar och jos)
Strax före ett
var vi framme i Oslo där det var slaskigt och
blött men höll upp. Vi gick till
flygbussterminalen för att ta bussen till
Gardermoen.
På terminalen
frågade jag om när nästa buss till Gardermoen
och fick till svar att en buss gick för ca
en halv timma sedan. Jag undrade då om det inte
gick någon buss som passade till 15.20-planet.
Går det något plan 15.20, fick jag till svar.
Jag visade biljetterna och allt stämde så
kvinnan bakom disken ringde upp till flygplatsen
och hörd sig för. Efter det korta samtalet sa
hon: Ta en taxi och åk, flygbolaget betalar,
biljetterna är fel, planet går 14.20.
Vi fick ta två
taxibilar då vi var fem personer och stort
bagage. Nu blev det bråttom, då det tar en timma
till flygplatsen och incheckning skall ske en
timma före.
Klockan är nu tio
över ett. Jag och barnen tog en taxi och Birgit
och Lena en annan. Vi hade en kvinnlig chaufför
som var osäker på vägen så den andra taxin fick
köra före. Det hade snöat så det var ca 15 cm
modd på vägen och halt. Ute på motorvägen
växlade hastigheten mellan 80 och 140.
Efter en
halvtimma hörde vi på radion om en olycka på E6
norr om Oslo och risk för köbildning. När vi kom
till början av kön som stod still var det bara
30 meter kvar till avfarten. Taxibilarna körde
på vägrenen till avfarten och vi var framme
efter 45 minuters resa. Jag skickade iväg
Birgit, med Lena, barnen och bagaget för
incheckning och sedan följde jag med
taxichaufförerna till flygbolagets kontor så att
de fick betalt för resan. Flygbolaget fick
betala 420 norska kronor för varje bil.
När jag kom till
incheckningen hade Birgit inte checkat in och
planet skulle gå om en kvart. Vi är inte med på
passagerarlistan och planet är fullt, sa Birgit.
Det skall nog ordna sig sa personalen och
knappade på datorn. Det var väntan och oro men
efter en stund fick vi besked om att komma med
men vi kan inte sitta bredvid varandra. Det var
kö till säkerhetskontroll och biljettkontroll.
Lena vill handla cigaretter men jag upptäcker
att folk går ombord på planet och och fick
springa efter Lena.
Prick 14.20
springer vi upp för trappan till planet. Vi fick
gå upp till andra våningen på planet och åka
Buissnies Class. Det var ett litet utrymme med
16 platser och en manlig flygvärdinna. Pontus
och Birgit fick sitta näst längst bak på höger
sida. Ninja och jag längst fram på vänster sida
och Lena bakom mig.
Av 16 platser har
vi fem så vi sitter ändå nära varandra. Vi fick
vänta och vänta och plötsligt slocknar alla
lampor och fläktar. Ljuset kom och gick igen
följt av varningssignal i cockpiten. Nu blev jag
mycket bekymrad. Det var nog inte tänkt att vi
skulle åka till USA, vad händer härnäst. Vi fick
information om att det är ett elfel och
nedisning av vingarna.
Klockan tre
backar planet ut och kvart över tre lyfter vi,
härligt. Vi blir serverade Pepsi med is och
påsar med jordnötter. Vi får mat när vi passerar
Skottland på 10000 meters höjd. Först får vi en
förrätt (en liten bit bröd, sparris, paprika och
lax), sedan en huvudrätt där vi får välja mellan
tre rätter. Vi valde kyckling, till det fick vi
sallad smör och bröd. Till efterrätt fick vi
vindruvor, kex, ost och en mastig kaka.
Vi fick fylla i
blanketter för inresa till USA och ute är det
stormigt. Planet skakar och hoppar så det är
svårt att skriva. Vi äter upp den frukt vi hade
med från Sverige då den inte får tas med in i
USA, pannkakor m.m. sov vi tänkt äta på
flygterminalen hade vi lämnat till personalen
vid incheckningen på Gardermoen.
Nu är klockan tio
i fyra, USA-tid och vi har just sett en film.
”The Golden Child” som var mycket fantasifull
och handlade om jakten på en kidnappad kille som
hade övernaturliga krafter. Nu är det dags för
mat igen och vi får våtvarma servetter som vi
skall tvätta oss med. Vi flyger nu över Kanada
och Quebec. Flygvärden lägger små dukar på våra
bord som vi fällt upp ur armstöden. Jag är
proppmätt och skall nu äta fralla med smör,
olika sorters köttpålägg, jos och kaka. Vi tog
näsdroppar och tuggummi innan landningen
började. Det gjorde ganska ont i öronen när vi
gick ner trots droppar och tuggummi.
Vi landade i New
York klockan halv sex på kvällen USA-tid. Vi
gick igenom passkontroll och hämtade våra väskor
för att fortsätta genom tullen. Incheckning av
väskorna och på en buss som går runt hela
flygplatsen. PÅ NWO inrikesterminal fick vi nya
boarding pass och gick direkt på planet. Pontus,
Ninja och jag sitter bredvid varandra och Lena
och Birgit tillsammans.
Planet backade ut
klockan 19.25 och 19.40 gav vi oss iväg (trodde
jag). Vi bara åkte och åkte, väntade och åkte
innan vi kom fram till startbanan. Vi lyfte
klockan 20 prick. Då hade Ninja somnat. Nu
mörknade det ute och vi blir serverade dricka
och jordnötter. Försökte att sova men det gick
inte. Klockan 21 fick vi mat (lasagne, sallad,
brownies, Pepsi och te). Vi är väldigt trötta
och Ninja sover fortfarande.
Planet landade i
Tampa halv elva på kvällen. Vi hämtade ut våra
väskor och kontaktade Avis. Under tiden vi
väntade la vi oss på golvet och Pontus och Ninja
somnade. Dom ropade upp oss och Birgit gick
fram. Går det bra med en silverfärgad Cadillac?
frågade dom. Ja, det får väl duga, svarade
Birgit. Vi fick nycklarna och gick ut på
parkeringen för att gå till en parkeringsruta
med angivet nummer.
På långt håll såg
vi en jättestor bil som var silverfärgad men den
kunde det inte vara. Vi kom närmare och såg att
den stora bilen stod på rutan med det angivna
numret. Skulle vi ha en jättestor bil. Jag
tvekade men provade med nyckeln och den passade.
Nu bar det iväg mot Kissimmee.
Jag klarade
inte av att justera stolen men när jag skulle
justera yttre backspegeln flyttade sig stolen. I
början gick det bra att köra men sista delen av
resan fick jag sitta och skaka på huvidet för
att få ögonen på rätt plats i huvudet och inte
somna. Halv två på natten var vi framme i
Kissimmee och hittade Days Lodge men det var
svårt att hitta receptionen. Lena fick ligga i
bäddsoffan, ungarna och vi ligger i sovrummet.
Klockan två la vi oss.
 |
