Resan till
World Scout Jamboree i Japan



Tunnelbanenätet i Tokyo
 

Torsdag 23/7.

 Madrassen var tunn och kudden var hård och delvis fylld med bönor (tror jag). Jag hade som tur var en egen kudde och pyjamasen som vi fick hade jag inte på mig på natten och täcket fick ligga bredvid. I ett hörn hade jag handbagage och kameran. Jag vaknade klockan sex av att det var varmt och lyhört. Man hörde minsta lilla ljud.

Halv åtta stod jag upp och tog hissen ner till våning tre för att duscha, trodde jag. Jag hämtade handduken i mitt skåp och gick till herrarnas tvättrum. Inga duschar. Däremot satt det nakna män på rader framför speglar på små vita plastpallar och tvättade sig.

De tog god tid på sig, som om det var en livsnjutning. Det fanns tre små bassänger, en med kallt vatten, en med varmt vatten och en bubbelpool. Jag fann en ledig plats bland männen och tvagade in mig. Jag har nog aldrig tvättat mig så här och kände mig mycket ren trots att jag bara satt en bråkdel av tiden jämfört med de andra.
 

Utanför Hotellet
Vi åt vår frukost på gatan

Klockan nio samlades vi i receptionen, eller skulle. Damerna kom kvart över. Innan dess hade jag packat ryggsäcken så att det inte var så mycket i den gula lilla ryggsäcken. Kapseln var tömd, likaså skåpet. Vi gick till en liten butik och köpte frukost. Frukosten åt vi på trottoaren. Jag åt pannkakor, kokt ägg, blåbärsyoghurt med sugrör och jos.
 

Nu ska vi köpa biljetter
 
Tunnelbanan
 
Erik i spelbutiken
 
Vi gav oss av till närmaste tunnelbanestation och efter ett tags funderande kom vi på hur vi skall lösa biljetter och åka. Erik hade lagt fram en önska att få komma till en stadsdel med spelbutiker så vi åkte dit. Vi gick i en spelbutik som var i flera våningar. På gatorna såg vi många scoutgrupper från andra länder och vi kände en härlig gemenskap när vi hejade på varandra.
 

 
Den lilla krumeluren gick inte att äta ... det var fisk.
Resten var nudlar, köttfärs och någon buljong.
Patrullen är samlad runt bordet.

Så äter man "ramen"
 		 Vi åt på en liten restaurang med typisk japansk mat. Jag åt en soppa full av nudlar och lite köttfärs. Man fiskade först upp nudlarna med pinnar och åt det flytande med en liten slev.

Efter maten tog vi tunnelbanan till Tokyo Tower, ett högt torn som påminner om Eiffeltornet i Paris. Överallt där det fanns träd fanns det också cikador som hade ett mycket högt läte. Vi kunde även se några stycken.
 

Vi träffade en svensk patrull.
 
Dockor i ett skyltfönster. Jag undrar vem de är för.
Biljettköp.
 

Vi köpte glass i en affär som ...
 
... vi åt utanför.
 		 Vi åkte upp i tornet och hade en storslagen utsikt över hela Tokyo. När vi kommit ner igen fotade vi varandra vid en känd seriefigur och gick i en souvenirbutik. Nu hade det börjat mörkna så vi tog tunnelbanan tillbaka till hotellet. Från tunnelbanestationen tog vi en annan väg till hotellet.

 


 

En utmaning, att gå över en glasskiva.
 
Ulrika var modig.
 
Ett tempel nedanför tornet.

Tre stora idoler.

 
 
En storbildsskärm som täckte en hel sida på ett hus. Flickan som uppträder är datorgjord och sången hon sjunger är också datorgjord.
Vi  fann en liten restaurang där vi gick in och åt.
 

Gatorna var upplysta av massor av neonljus. Vi hittade en liten restaurang där vi satt vid två bord ganska nära varandra. Jag var inte så hungrig så jag tog en liten rätt med friterad kyckling och ris.

På väg till hotellet gick vi genom ett kvarter med prostitution och erbjudande om massage.
På kapselhotellet fick vi checka in igen och vi fick inte samma kapslar som natten innan. Ulrika och Monika valde att stanna kvar på hotellet medan vi andra gick en tur på stan.

Vi fann ett stort hus fullt med spel av alla de slag i flera våningar. Där var det en fruktansvärd hög ljudnivå och massor av ungdomar i övre tonåren. Erik och Omid tävlade i ett bilspel och spelade Ghostbusters.

Vi strosade på gatorna och gick sedan till hotellet. Jag gick direkt och la mig.
 

Erik och Omid spelar ett bilspel
En gatukorsning i Tokyo

 


 

 

 

 

< World Scout Jambore 2015