Det var varmt på rummet så täcket åkte av
och på hela natten. Josefins mobil väckte oss klockan sex och
jag var utsövd. Halv sju hade vi duschat och kommit ner till
plan två där frukosten serverades. Vi åt en snabb frukost på 20
minuter och åkte upp till rummet där vi hämtade våra packningar.
Kvart över sju var vi på Triangelns station. Omid
hade sovit över hos Fanny och kom med ett tåg till Triangeln.
Han hade panik då biljettautomaten inte fungerade när ha steg på
så nu fick han rusa upp med rulltrappan och köpa biljett i
automaten och rusa ned igen för att hinna.
Han hann precis. Fem över halv åtta var vi på
Kastrup där vi mötte många scouter. Josefins kompis Kevin kom,
han hörde till gruppen som skulle lotsa oss rätt och vinka av
oss. Kevin visade oss vägen till rätt incheckning.
Vi väntar på att få checka in
En snabb hotellfrukost
Josefin löser biljetter till tåget mot
Kastrup
Vi samlade vår patrull och fick vänta en stund
innan incheckning och sedan fick vi gå genom
säkerhetskontrollen.
På väg till rätt gaten såg vi en mycket fin
Jaguar som det såldes lotter på. Jag funderade länge på att köpa
en men tänkte om och avstod. Klockan tio var det dags att gå
igenom Bordingkontrollen.
Patrullen är samlad och väntar på att
få gå ombord
En fin Jaguar som lottades ut
Josefin och Omid
På väg mot gaten
Josefin provar en hemsk soffa
Spelsugna scouter
Omid syr på märken
Vi fick spridda platser i planet men Josefin, Ulrika och jag
satt ganska nära varandra. Det var ett mycket modernt plan och
alla hade var sin monitor där man kunde välja bland filmer och
musik.
Jag såg en film som heter ”The gunman”, det var en film i
min smak. Över Rumänien var det mycket luftgropar och hoppigt
men det varade inte länge. Vi flög på över 12000 meters höjd.
Personalen var trevlig ombord, de gav en mycket bra service och
serverade ofta något att dricka.
Josefin är i gott sällskap
Till middag valde jag kycklingrätt som var
väldigt god. Jag såg en stund på ”Wall E” innan vi landade
klockan sex på kvällen lokal tid. Det är en timmas tidsskillnad
mot hemma.
Kön till passkontrollen var lång men det öppnades en
extra kontroll bara för män.
Centrum av Qatars flygplats
Qatars flygplats
Flygplatsen var stor med massor av butiker men inget lockade
oss. Josefin och jag gick till ett ”Quiet room” för att vila då
vi har åtta timmar att vänta på nästa plan. Vi la oss och
slappnade av men det var inte lugnt länge. En grupp araber kom i
och pratade högljutt och när vi försökte tysta dem sa de ”Why”.
Vi sa till dem att det var ett tyst rum men de ville inte förstå
utan sa bara ”Why” igen.
Vi gjorde åtskilliga försök att få dem
att vara tysta men det lyckades inte. Det slutade med att
Josefin och jag var så arga så vi lämnade rummet. Vi hittade ett
annat tyst rum men där var det så gott som fullt så vi valde att
strosa runt och titta i affärer.
En konstig sovställning
Erik och Omid ser på godis men det är
dyrt
I väntan på att få gå ombord
Det tysta rummet
Vid tiotiden gick vi tillbaka till det ”tysta rummet”. Där såg
vi att rummet var bara för män, kvinnornas rum var strax
bredvid. Vi träffade våra patrullmedlemmar utanför de tysta
rummen. Josefin ville inte gå in på damernas och vila utan valde
att sitta tillsammans med Omid.
Omid gillar nallebjörnar
Erik och jag gick in i tysta rummet och tog var sin vilstol. Det
var mycket tyst där nu. Araberna var kvar men låg och sov, en
del snarkade men mest ljud kom genom väggen från damernas. Där
tjattrades set rejält.
Det var en lång väntan men två timmar före flygets avgång gav vi
oss av till gaten där vi träffade de andra scouterna.
Incheckningen var en timma innan avgång och efter incheckning
fick vi gå direkt till en väntande buss.
Utanför var det så hett så det kändes som att komma in i en
bakugn. Tio i två på natten taxade vi ut och tio över två lyfte
vi från Doha. Alla var trötta och efter att ha kommit upp på
rätt höjd fick vi mat och därefter dämpades ljuset och alla
somnade.