Resan till
World Scout Jamboree i Japan

Hiroshima

 



 


En minnessten
 

Lördag 25/7.

 Vi passerade det enda huset som stod kvar efter bomben 1945. Det står nu som ett monument och påminnelse om den hemska bombningen. Det blev några snabba foton.
 


Huset som blev kvar efter bomben 1945


 


Japanska skolflickor gick parvis och samlade in namnunderskrifter mot kärnvapen.

 
 
I närheten hittade vi en liten restaurang på en bakgata. Det var en mycket annorlunda ställe. Vi bänkade oss på rad längs ett stort stekbord där ägaren lagade maten. Han tillagade bara en sorts mat som var typisk för Hiroshima.

Sex ägg knäcktes på stekbordet och smetades ut.
(mer bilder finns om du klickar på bilden)
 
Först smetade han ut en liknande pannkakssmet till sex plättar och strimlade ett helt vitkålshuvud som han la över. Det räcket inte så han fick strimla mer och lägga på. Därefter la han på groddar och några skivor stekfläsk. Han använde också en krydda som luktade fisk, förmodligen sjögräs.

Nu vände han alla högarna så att stekfläsket kom underst och kålen stektes ihop till minst halva storleken. Sex ägg knäcktes på stekbordet och smetades ut och vände tillbaka vitkålskakan över äggplättarna, kryddade och smetade över en mörk sås.

När det var klart så sköt han fram kakorna till var och en av oss och vi fick var sitt litet fat som vi kunde lägga upp bitar av kakan och äta med pinnar. Vi hade svårt att förstå så han hjälpte oss att dela kakorna och visa hur vi skulle göra för att äta.


Över allt hördes cikadornas läten. Här satt en cikada väl synligt på en trädgren.

 
Vi tog en vandring i minnesparken läste på skyltar om bomben över Hiroshima. Det var lite väl vinklat men å andra sidan dog massor av oskyldiga civila.

 På en affärsgata passade vi på att handla i en mataffär. Vi ska ju ha frukost till i morgon och det måste vara mat som inte behöver vara i kylskåp.

Det blev en paket med amerikanska pannkakor med lönnsirap emellan och en kaka som smakade som någon sorts bröd som de hällt smält smör över. Jag köpt även en liter fruktjuice.


 

Ulrika fotar en skylt med glass med
annorlunda smaker.
 
Vi tog tåget tillbaka och jag var så trött att jag nickade till flera gånger under resan. De andra hade roligt då jag hade en dam på min vänstra sida som också nickade till då och då. Vi turades om att nicka till med huvudena mot varandras axlar.

När vi kommit i land på ön tog vi en taxi tillbaka till lägret och det kostade inte mer än att åka buss.


 
På kvällen fick jag tillfälle att hjälpa till med att sätta upp ett tält för scouter. Det var ett svenskt patrulltält som var alldeles nytt.

 Det hade mörknat när jag gick svängen ner till receptionen där jag träffade Ulrika och Monika som jag tog sällskap med tillbaka till tälten.

Josefin och jag gjorde upp morgondagen och bestämde oss för att stå upp tidigt. De andra i patrullen ville sova ut.


 
 

Fortsätt till Söndag

 


 

 

 

 

< World Scout Jambore 2015