I Högsäter tankade vi.

Vid infarten till Stenaterminalen.

Vi såg på skeppet Götheborg.

Den korta rasten i Danmark

Gunnar och Lisbet kom fram och hälsade oss välkomna

Vi tog med oss handbagaget

Vi åt en god buffé ...

Torsdag 13 september 2007

I går kväll hade jag fruktansvärd resfeber. Jag hade svårt att varva ner och att somna. Tio minuter över fem ringde väckarklockan, snabbt i kläderna. Josefin och jag tog oss snabbt ut i garaget där bilen stod färdigpackad.

Det var tidig gryning och endast en liten ljusrand vid horisonten syntes. Birgit vinkade av oss när vi åkte halv sex. I Högsäter tankade vi och tog det sedan lugnt till Uddevalla med tanke på älgfaran. På motorvägen hade vi högre fart, cirka 90-100. Vi lämnade E6:an vid Kungälv och tog E45:an till Göteborg. Vi ville inte riskera att bli sittandes i kö genom Tingstadstunneln. Nu slapp vi köer och var framme vid Stenaterminalen redan halv åtta.

 Vid infarten stod solen lågt och rakt i näsan på oss så jag valde att parkera i skuggan av en lastbil. Vi hade svårt att se skyltarna var vi skulle köra in då vi var bländade av solen men i skuggan av lastbilen kunde vi se bättre. . Josefin och jag åt medhavd frukost, äggmackor, risifrutti och vatten. Nu väntade vi bara på Valter och Andreas.

Dom kom halv nio och vi ställde oss i kön för incheckning. Det var gott om plats på färjan som gick halv tio och vi gick ut på däck och såg på skeppet Götheborg och containerkranarna när vi lämnade Göteborg. Vinden var kylig men det var strålande sol. En visit i båtens shop och sedan en paus ute på däck.

Vi var framme i Frederikshavn klockan 13 och i god tid hade vi gått ner till bilarna där Josefin och jag tog ner suffletten, Valter och Andreas hade redan tagit ner sin. Valter körde före och vi hade bestämt oss för att köra mindre vägar till Esbjerg. Jag hade kollat vägsträckan med datorn hemma och fick fram att det skulle ta fyra timmar på motorväg, då hade vi en kvart till godo. Valter beräknade att vägsträckan var lika lång via Lökken och Thisted och mycket trevligare att köra på än motorvägen så vi tog de mindre vägarna.

På småvägar tog vi oss fram till Lökken och sedan söderut mot Thisted. Jag fick stanna vid vägkanten och ta på solglasögonen då vi hade solen i ögonen hela tiden. Efter mycket bilkörande, drygt två och en halv timma blinkade jag och tutade för att vi behövde rasta. Det blev fem minuter och då hann vi också fotografera. Valter sa att det börja bli knappt om tid och vi bestämde oss för att blåsa på lite.

Jag slog på GPS:en och den beräknade att vi skulle vara framme i Esbjerg 18.25. Incheckning är 17.15, färjan går 18.30 och nu är klockan 15.50. Vi drog på och lyckades köra in en minut, 18.24. Vid en korsning visade GPS:en att vi skulle svänga till höger så jag gav signal och blinkade. Efter högersvängen stannade vi och rådgjorde då Valter och Andreas vill köra åt vänster. Snabbt bestämde vi oss för att köra efter Valters karta, vi hade tappat två minuter.

GPS:en ville åter in på en mindre väg men vi hängde på Valter. GPS:en ville få oss att vända och räknade om, vi tappade ytterligare två minuter och ytterligare två. Efter en stund hade vi tappat en minut till. Tänk om vi hade följt GPS:en direkt, då hade vi varit framme strax före färjans avgång och kanske kommit med. GPS:en räknade om och nu skulle vi vara framme 18.40, sedan 18.45. Jag svor inte men sa
”Jaha, skit också, nu har vi missat färjan”.
I tankarna började en reservplan gro. Vi får köra via Tyskland och Holland till Frankrike och Calais där vi får ta oss över kanalen. Eventuellt får jag köra hela natten med undantag för pauser med sömn sittande i bilen. Men vips, GPS:en räknade om vid en korsning och vi beräknades vara framme 18.25. Nu finns det chans att hinna om vi blåser på.

Vi tog in på tiden med en minut, 18.24, men,
en blick på bränslemätaren, jag behöver tanka.
In på en tapp och i med bensin. Valter passade också på att tanka och sedan full fart igen. Vi hade tappat sju minuter, 18.31 Kör vi hårdare kanske vi kan hinna. Ny omräkning av GPS:en, 18.20 – 18.10 – 18.08. Vi fick hoppet tillbaka men GPS:en vill hela tiden ta andra vägar än Valter. Ny beräkning, 18.11. Vi hinner kanske, men, incheckningen skulle ju vara 17.15. Efter många GPS-visningar som vi nonchalerade var vi framme i Esbjerg och tog oss snabbt till färjeläget och körde in till incheckningen prick klockan 18.

 Eftersom jag hade biljetterna körde jag före in till kön som väntade på att få köra ombord. Jag hade inte mer än stängt av motorn förrän Gunnar och Lisbet kom fram och hälsade oss välkomna. Han undrade om vi stressat sista biten och, ja, vi erkände. Gunnar berättade att han och Lisbet också hade varit sena och fått stressa men varit framme precis 17.15. Några bilar längre fram stod sju Seven från Danmark och en från Finland och ännu längre fram stod massor av gamla Rolls Royce. Jag hade precis tagit nyckeln ur tändningslåset så var det dags att köra ombord.

Vi tog med oss handbagaget och tog oss upp till vår hytt på däck 9. Valter, Andreas, Josefin och jag skulle dela på en 4-bäddshytt utan fönster. Nu var det dags för kvällsmat så vi gick till färjans restaurang där Gunnar Och Lisbet väntade på oss. Vi åt en mycket god buffé och satt och småpratade till klockan 22 då vi bestämde oss för att bryta upp. Innan vi la oss tog vi en upptäcktsfärd på båten.

Jag funderade om varför GPS:en gav oss så felaktiga vägval och kom på att på danmarksfärjan hade Valter gjort ändringar på GPS:en så att den skulle undvika motorvägar. Med motorvägar räknas tydligen också motortrafikleder och större vägar så den gjorde allt för att få oss att ta småvägar till Esbjerg.

Vi åt medhavd frukost.

Vi ställde oss i kön.

Containerkranar

En paus ute på däck

Så var det dags att köra ombord
 

Nu lämnar vi Esbjerg

... och småpratade.

Fredag 14 september