Mannen som
jobbade som intrimschef berättade att vi
varit på fel ställe så vi bestämde oss för
att köra till Väderstad igen.
Nu kom vi rätt och fick se många stora
jordbruksmaskiner.
Eftersom
vi har gott om tid så körde vi upp till
Borensberg och strosade längs Göta Kanal.
Vi körde
vidare på mindre vägar till Linköping och
Cloettas godisaffär där vi handlade.
Godisaffären låg alldeles intill Gamla
Linköping som var helt klart mycket sevärd.
I
Söderköping letade vi upp den gamla
stadsdelen men vi tyckte båda två att
Linköpings gamla stadsdel var mer sevärd.
Vi hade hört talas om att glassen i
Söderköping var extra god så vi bestämde oss
för att köpa var sin.
Den mest kända glasskiosken var
Smultronstället och vi gick dit och köpte
var sin glass. Birgit passade på att fråga
var glassen tillverkades.
Det är Sia-glass sa försäljaren. Det var
glass från Halland!
På små
krokiga vägar i vacker natur körde vi ut
till Mem. I Mem ligger 58:e slussen, den
sista slussen på Göta Kanal.
Vi checkade in på kanalmagasinet där vi
bokat rum. Rummet var litet och saknade
toalett och dusch. En toalett fanns i ett
hörn av ett samlingsrum, bara en toalett för
alla rummen. Det var en besvikelse. Ville
man duscha fick man gå ut i ett annex där
det även fanns en toalett. Tv saknade, fanns
inte någonstans och allt var standardmässigt
som en campingplats förutom att sängarna var
bra, det enda som var bra med boendet.