1  2  3  4 

 Lördag 20 maj


Queensway station.
Birgits mobil ringde tio i fem, vi checkade ut och innan halv sex gav vi oss iväg mot tunnelbanestationen. Väl där fick vi se att stationen var stängd med ett stort galler. Det var bara att vända tillbaka till hotellet. Hotellpersonalen försökte att ringa efter taxi men det fanns inga lediga.
Vi blev skrämda av skylten som visade att det skulle
ta 47 minuter till Victoria.

Kön till biljettkassorna
 

I väntan på att få åka
Nu fick vi reda på att det fanns en öppen station vid Queensway en bit bortanför Bayswater. Det var en promenad på cirka fem minuter.

Där tog vi röda linjen till Oxford Circus och bytte till blå linje. Vi höll på att sätta i halsen när vi läste på displayen om nästa tåg. Vi trodde att det var 45 minuter till nästa tåg men det var bara sju.
På Victoria Station fick vi rusa då vi var sent ute. Biljetter skulle köpas till tåget till Gatwick och det var lång kö till biljettluckorna. Två av luckorna var öppna och vid varje stod det personer som tydligen hade väldigt gott om tid. Strax före halv sju kom vi fram till en kassa och tåget skulle gå halv. Kassörskan var lugn och tog god tid på sig och sa att vi skulle hinna. Ändå gick hon ifrån och pratade med andra i personalen.

En minut i halv sju rusade vi iväg, då hade vi fått veta att tåget inte går utan vi ska ta buss i stället. Vi rusade upp för rulltrappan och sprang en korridor fram och ut på bussterminalen. Där fick vi veta att det inte gick några bussar utan att vi skulle ta tåget. Nu var vi inte ensamma utan det var en hel skock som irrade runt. Det var bara att följa strömmen som nu bar ned för trapporna till perrongen där tåget skulle stå. Det fanns inget tåg där och efter en stunds vänta fick vi veta att vi måste vänta utanför spärrarna.


Bussen var redan full.
 

Det var trångt på tåget
Vi var många som väntade och så kom beskedet. Vi ska åka buss. En kvinnlig vakt räknade oss då platserna var begränsade. Vi kom nätt och jämt med. Upp för trapporna igen. På bussterminalen stod en buss och väntade men … den var redan full med folk.

Nytt besked, vi ska åka tåg. Ned för trapporna igen och ut på perrongen. En stunds väntan. Så kom beskedet, vi står vid fel perrong. Hela skocken gav sig av och vi hängde på. På den rätta perrongen stod det redan massor av folk och väntade på att åka med halv åtta-tåget.

När tåget kom in var det rena huggsexan för att få sittplats. Jag lyckade att hålla tre platser och fick sedan syn på en till som var ledig, den fick Birgit. Jonathan fick sitta på min resväska i gången.

Resan tog 40 minuter så vi var framme tio över åtta. Nu har vi en och en halv timma innan planet lyfter. Det var kö till incheckningen men det gick ganska fort. Efter det försökte Jonathan och jag att hitta var men kunde lösa in våra tunnelbanekort men vi lyckades inte.


Vi åt medhavd frukost på tåget.

Dags att gå ombord i aktern på planet.
Vi tog rulltrappan upp till säkerhetskontrollen som var mycket noggrann, effektiv och stressig. Nu fick vi rusa till Gate 12 som låg ganska långt bort. Boardingen började nästan med en gång när vi kom dit, kvart över nio. Planet skulle taxa ut 20 i tio men det skulle tankas först och under tiden fick vi inte ha på säkerhetsbältena. Tio i tio backade planet ut.

Det tog bara en kvart att gå ned från hög höjd och landa. Det var mycket luftgropar under nedfärden så planet krängde en hel del. Vi landade halv ett lokal tid. Vi tog oss snabbt ut och gick till bilen. Vi stannade till i Brunnsbo och åt på en pizzeria innan vi lämnade Jonathan.