Seattle

 


Hos Judy fick vi ett rum så att vi kunde göra oss hemmastadda. Nu bar det av runt Seattle och vi hamnade i en stor danslokal där det var gammaldans och J.P.Nyströms från Sverige spelade. Det var en trevlig kväll och alla ville prata med oss. Det var folk som kund svenska eller norska men också dom som talade engelska. Vi hade svårt att hänga med i språkväxlingarna.
 

Monorailspåret och Space Needle
 
Lördag 23 juli. Judy skulle ut till flygplatsen för att vinka av en kompis och då följde vi med. Nu hade jag bestämt mig, kosta vad kosta ville... Vi ändrar hemresan. Vid NWA:s disk träffade vi en trevlig karl som hjälpte oss. Vi fick reda på att både lördag och söndag är planet fullt men på måndag fanns det plats. Vi bestämde oss och mannen satte på en klisterlapp på våra biljetter och skrev in den nya flygtiden. Vad kostar det? frågade vi. Ingeting sa mannen bakom disken.
 

Birgit, Judy, Eileen.  Dave & Fran
Vi såg på utsikten från Space Needle ...
 		 ... och åkte sedan till Fran och åt middag. Massor av husbåtar
Efter maten gick vi en promenad i omgivningen
 		 Söndag 24 juli. Judy tog oss med på en resa till Olympia. På vägen dit passerade vi Mont Rainier
 
 

Judys föräldrar bor i Olympia. Där blev vi bjudna på mat. Vi fick rostbiff och sallad. Salladen var annorlunda, den serverades i en långpanna och i botten var det salta pinnar och mjukost. Över det var det jordgubbar, salta pinnar och mjukost. Överst var ett lager med jordgubbsgelé. Vi valde att äta rostbiffen för sig och salladen som efterrätt.
 
Vi var uppe och klev i Mont Rainiers snö. Vi såg också lok som drevs med kardandrift
 

Judy & hennes föräldrar
Capitol i Olympia, Washington		 Kvällen tillbringade vi hemma hos Gerry.

Måndag 25 juli. Vi hade en lugn förmiddag. På middan åkte vi till Eileen och åt. Vi fick kalkon med brödfyllning.

Judy hade ordnat en danskurs där vi skulle vara instruktörer och det var en överraskning. Vi lärde ut blandade danser från Sverige men mest från Bohuslän. Det kom ganska mycket folk och som hjälp hade vi en svensk spelman som var på besök i Seattle. Han hette Stefan.