Så, äntligen kom vi fram till Grand Canyon Nationalpark. Jag hade förväntat mig höga berg men här var det helt platt. Vägen hit från Flagstaff hade hela tiden gått uppför.
Vi parkerade bilen och gick i den riktningen vi trodde var åt canyonen. Vi rundade en stor buske och ... och ...och... Och där var Grand Canyon. Det var så mäktigt att vi bara stod där och gapade. Allt var så tyst och stilla med en fantastisk utsikt. Vi stod länge alldeles tysta innan vi började att viska. Vi viskade länge innan vi kom på oss och då skrattade vi åt att vi viskat. Sedan såg vi folk som kom till utsikten som vi och såg att även dom viskade. Det kanske var en naturlig reaktion.
	En liten ekorre på en klippkant
Efter viskningarna kom jag på mig med att jag inte tagit ett enda foto över canyonen så nu blev det fotande. Det gick bussar längs hela södra sidan av Grand Canyon och dom var avgiftsfria så det är bara att hoppa på och åka så kort eller långt man ville. Vi åkte med bussarna till olika utkikspunkter och såg över den mäktiga canyonen. Den är 36 mil lång, 2 mil tvärs över och 1,6 kilometer djup.