USA 1983

 


 
Vi körde highway 15 genom öknen in i Nevada. Det var mycket varmt, 43 grader i skuggan och så fanns det ingen.
Jag försökte att gå ut i solen för att sträcka på benen men gick snart in i bilen igen. Det kändes som om huden krullade sig i värmen. Svetten torkad innan den kom ut på huden.
 
Vi passerade Las Vegas där vi stannade och såg på några diesellok. Las Vegas lockade oss inte så vi fortsatte genom öknen.
 
Några mil innan Barstow kom vi till "Ghost Town of Calico".
 
Vi fick köra över en sodasjö för att komma till spökstaden. Tyvärr var staden asfalterad och omgjord till nöjesfält.
Ångloket som körde runt på området drevs med diesel.
 

 
På kvällen kom vi till Barstow och började att söka rum för natten.
I USA har dom ett enkelt system för att visa att det finns lediga rum.
En neonskylt där det står "Vacancy" som betyder ledigt.
Är det fullt så tänder dom en extra skylt före med texten "No".
Vi körde runt i nästan hela Barstow men överallt stod det " No Vacancy".

 

Efter många turer runt i stan fick vi se ett motell med bara "Vacancy" tänt.
 
Birgit sa "Tänk om det är jättedyrt".
 Men det var det inte, det kostade bara $20 för en natt.
Vi betalade och parkerade bilen i en carport som var bredvid det lilla huset vi hyrt.

 Rummet var stort med en liten sovalkov, kök och toalett.
Väl inne fann jag att det var kalle Anka på Tv och TV:n var helt ny.
Birgit gick på toa men klagade över att det bara var ett draperi och att ljuset inte fungerade på toan. Efter en stund hörde jag henne ropa vilt att jag skulle komma.

När hon vant sig vid mörkret på toan kunde hon se att det kryllade av småkryp på badkar, tvättställ m.m. Då började vi kolla upp resten av rummet. Birgit gick in i köket och där fanns det också kryp och i skåpen fanns det cigarettfimpar. Jag gick aldrig in i köket. Mattan i rummet var så solkig att vi valde att ta på skorna.

Vi kollade i sängen, där var rent men lakanen var lappade.
Vi bestämde oss för att vara kvar över natten.