Väckning halv sju men Josefin och jag var
uppe tidigare för att se på stranden bakom
hotellet.
Katternas kafé
Kvart
i sju gick vi ner till receptionen med vårt
bagage och checkade ut. Birgit vaktade
väskorna tills bussen kom. Vi andra gick
till matsalen och åt en stadig frukost.
Birgit kom lite senare och gjorde oss
sällskap.
Klockan åtta gav vi oss iväg med bussen mot
Antalya och sedan upp i bergen. Naturen var
tråkig med gråa kullar och små träd och
buskar, jag hade förväntat mig vackrare
natur.
Vi
stannade och rastade två gånger under
förmiddagen. Båda stopen var vid
souveniraffärer.
Vägen mot Antalya var mycket vacker.
Vi såg ett tivoli i Antalya
De flesta husen har massor av paraboler och solvärmda
varmvattenberedare på taken.
Naturen efter vägen
En ensam flagga.
Ett stånd efter vägen där de sålde
krukor.
Vi ettiden stannade vi och åt lunch och det
var buffé men man kunde också få gillade
spett med kött.
Man fick själv gå till grillen och hämta det
man ville ha.
Det fanns både kycklingspett och köttspett.
Efterrätt.
Målet på resan var Herapolis och vi var
framme vid tretiden. Mehmet guidade oss
runt på området och berättade om romarna och
den gamla staden som legat vid källorna.
Massor av
vilda krokus
Några
pelare som ligger på marken.
Hierapolis
(grek. "Den heliga staden"), var en stad i
Frygien i nuvarande Turkiet vid floderna
Lykos och Meanders förening. Dess anseende
som helig ort grundade sig på dess varma
källor och en grotta, Plutonion, från vilken
farliga dunster steg upp. Ruiner av staden
(romersk teater, bad, gymnasium m.m.) finns
vid det nuvarande Pamukkale. 1988 hamnade
Pamukkale, tillsammans med den närliggande
antika staden Hierapolis, på UNESCO:s
världsarvslista. Två år senare avsattes
området som naturreservat.
