Söndag 9 september.

I natt har det regnat, jag vaknade av att det smattrade på rutan men somnade om och sov gott till klockan sex men småsnusade till klockan tjugo i sju. Frukost, välling, knäckebröd med marmelad.

Det blåser kraftigt och molnen går lågt så vi kan inte se glaciären på Sylarna. Vi tog det lugnt och vilade hela morgonen men strax efter tio gav vi oss iväg mot sylmassivet. Vi har packat ner mössor, koftor, en vattenflaska med nyponsoppa, en vattenflaska med sportdryck, regnkläder och två Daim.

Efter 50 meter fick Birgit vända för att hämta vanterna för vi frös om händerna. Vi försökte att ta oss över Sylälven genom att hoppa från sten till sten men drygt halvvägs över, gav vi upp. Vi hade svårt att ta oss tillbaka och hoppade fram och tillbaka innan vi väl var på fast mark igen.

Vi gick nedströms och kom till en hängbro som vi gick över. Det fanns en stig som vi följde uppåt och började redan bli hungriga så vi tog en paus och drack sportdryck. Det blåste mycket så mössorna kom på, vantar och kapuschong var redan på.

När vi kom så högt att vi kunde blicka ut över Syltjärnen med glaciären i bakgrunden satte vi oss ner i lä och drack nyponsoppan. Daimen gick ner och koftorna åkte på, sen gav vi oss iväg till passet mellan Lillsylen och Vaktklumpen. Här hade det snöat i natt för vi såg färsk snö, den var vit, mjuk och dryga decimetern djup. Här var det säkert nollgradigt för snön verkade inte smälta.

När vi fick näsorna över krönet kunde vi se in i Norge. Det var jättevackert med Nedalssjön och alla topparna i bakgrunden. Vi stod länge och begrundade utsikten och gick sedan tillbaka efter Vaktklumpens sluttning.

Vi hittade stenblock med vackra mönster och porösa stenar som såg underliga ut. Plötsligt upptäckte vi att vi gick med näsorna i backen och letade stenar. En del åkte i fickorna andra fick ligga kvar.

 Vi fortsatte nedåt, gick över hängbron och var på fjällstationen strax före tre. Det var alldeles tomt på stationen och vi åt i dagrummet. Lappskojs och knäckebröd med smör.

Ute yrde snön och det var kallt inne, det hjälpte inte att höja värmen, det drog från fönstren. Jag försökte att täta med toapapper men det hjälpte dåligt. Molnen gick så lågt att man nästan inte kan se älven men blåklockor i snön kan man se.

Fram mot kvällen åt vi skorpor, kex, knäckebröd med smör och pålägg, därefter la vi oss klockan halv tio.