Torsdag 10 juli
Vaknade klockan 7, det var hett på rummet.
Mina fötter och ben var svullna i går och är fortfarande svullna. Birgit
gick och köpte mjölk och vatten. Jag duschade och rakade mig. Tog på
stödstrumpor, det gjorde gott. Var färdig med frukosten 8.30, då är
klockan 17.30 i Sverige.
Vi åkte ner och såg på Glenn Canyon Damm
och bron över klyftan. Körde sedan söderut på väg 89. Stannade vid en
utsikt där indianer sålde smycken.
Tog av på väg 89A och kom till Navajo
Bridge där vi fotograferade. Vi åkte vidare och efter en kort stund
tankade vi bilen och fortsatte mot Jacob Lake.
Vi stannade och såg på
stora stenar som var mycket speciella, en del hade gropar (hålor) och en
del stod på ”fötter”.
Vi kom till Jacob Lake och passerade ett
motell. Birgit sa att vi kör vidare för att se efter ett billigt motell.
Så körde vi ut ur Jacob Lake.
Jacob Lake bestod endast av en
bensinstation och ett motell. Här var det dyrt, 113 $. Vi fick en stuga
som såg ut som ett ruckel men var mycket fint inuti. Vi packade ur bilen
och gick sedan till huvudbyggnaden och åt. Barnen åt kyckling, Birgit
hamburgare (som var rå inuti), Jag åt kalkon sandwich.
Vi köpte vatten och åkte till ”North Rim”
(norra sidan). Vi hamnade bakom en asfaltsbil och efter en tids körning
var det stopp för vägarbete. Vi fick vänta länge innan vi fick köra. Det
var en mycket lång sträcka som det var en fil. Det kostade 20 $ att
komma in i parken. Vi körde till "the visitor center" där vi parkerade.
Vi gick längst ut och såg på den vackra vyn
och fotograferade mycket. Kom i samspråk med ett par från Texas som
körde Honda GoldWing (motorcykel).
Vi fikade och åkte en lång väg ut till
”Cape Royal”. Det var en lång väg dit ut och ibland körde vi nära kanten
till Grand Canyon. När vi kom ut och parkerade var det så mörkt att det
inte gick att fotografera, då var klockan 20.
Cape Royal när det mörknar
Vi gick längst ut på spetsen och fick en
fantastisk vy. På väg tillbaka till bilen mörkande det rejält. Det var
en lång väg tillbaka till Jacobs Lake i mörkret och klockan 21.15 var vi
i stugan. Vi var trötta och la oss direkt, barnen hade slumrat i bilen
också.
|