En dag skulle vi gå till
stora skjutbanan på Samnerödsfältet och öva.
Vi var tio killar och lille fänriken. Vi
fick var vår plats med var vår tavla att
skjuta på. Jag hamnade längst till vänster
och fick tavla 1. Lille fänriken
kommenderade oss att ladda ett magasin till
k-pisten med tio skott. Efter att ha laddat
magasinen fick vi lägga oss ner på våra
platser och lille fänriken kommenderade:
Anläggning - tio skott patronvis - ELD.
Jag fattade fel och trodde
det var automatvis eld så jag brassade på.
Skillnaden mellan automatvis och patronvis
är att med automatvis håller man inne
avtryckaren och skjuter alla skotten men vid
patronvis eld gör man korta tryck på
avtryckaren så att skotten går ett och ett.
Jag upptäckte efter mitt
brassande att de andra låg och sköt ett och
ett skott och när jag tittade på lille
fänriken så stirrade han tillbaka men sa
inget.
När alla skjutit färdigt
kommenderades: Eld upphör - stå upp – patron
ur. Därefter vänder sig lille fänriken, röd
i ansiktet, mot
mig och säger:
Nå – Strannevik! Vet
Strannevik vad det är för skillnad på
patronvis eld och automatvis eld?
Ja fänrik, svarade jag.
Vet Strannevik då vart alla
skotten tagit vägen, frågade lille fänriken.
Nej fänrik, svarade jag.
Jo, dom har gått rätt upp i
luften!!! Sa lille fänriken.
(Det är så att k-pisten
drar uppåt när ett skott går av och vid
flera skott i rad så dras pipan mycket
uppåt)
På stora skjutbanan har man
så bekvämt att några malajer sitter uppe vid
måltavlorna i säkert skydd för våra kulor i
ett betongdike. Där kan dom också fira ner
tavla för tavla för att se träffarna och
signalera till skyttarna. Med en metallstång
med en metallplatta på kan dom visa hur
träffarna tagit, därefter lagar dom hålen
med klisterlappar.
Först gick tavla ett ner, min tavla. Den kom
snart upp igen och markören viftade fram och
tillbaka över talan, vilket betyder bom. Jag
hade inte en enda träff. Lille fänriken såg
nöjd ut och flinade mot mig. Sedan gick tavla två ner men kom inte
upp igen.
Det fanns en telefonlinje från
markörerna ner till skyttarna och den
ringde. Lille fänriken svarade och fick
beskedet att det är för många hål i tavlan.
