Leif och Christer utanför kojan

Onsdag 9 juli

Vi plockade smultron på strå och fick ihop fyra strån. Nu var det frukost som bestod av Tallskottste, ormrot märg från rallarros och smultron.

Vi rev våra kojor och samlades klockan 11.30, då hade vi kokat mer tallskottste som vi hade med oss i vår plåtburk. Vi fick lära oss att ta av barken från en kullblåst tall. Barken kan man göra kåsor, skålar m. m. av.

Sedan var det en lång väntan, Marie-Louis mådde dåligt så ledarna tog sig an henne. Jag är tung i huvudet, förmodligen för lite sömn. Klockan 12.30 gav vi oss iväg upp för backarna. Vi kom upp på en ås med fin utsikt sedan bar det av nedåt.

Vi stannade på vägen och plockade manlav, en svart hänglav som har mycket kolhydrater. Vi kom fram till vår nya lägerplats och vi valde ut var vi ville bo.

Vi valde en plats högt uppe då det redan varit en boplats där och det fanns mycket byggmaterial där. Det märks på oss att vi saknar kolhydrater, vi är trötta och gör allt sakta.

 Vi började med att bygga en kåta med våra trekantsdukar men insåg snart att det inte blev så bra så vi valde att bygga en av mossa. Nu har jag tagit min första Nickel ur nödprovianten. Jag frös och kroppen orkade inte värmas upp på grund av kolhydratbrist.
 

Jag och Sara vid kojan

Christer vid elden

Ledarna delade ut en rå oskalad potatis till oss var. Vi stekte den i glöden från elden, det var den godaste potatis som jag någonsin ätit.

På kvällen åt vi oxfilé & rödvinssås, det hade vi bestämt oss för i tältlaget "Björken". Nej, så blev det inte utan vi åt manlavssoppa som Christer lagat och till det åt vi fjolårslingon som Sara plockat under tiden som Leif och jag byggde och bar mossa från stora stenar.

 Soppan var alldeles svart och såg ut som varm tjära eller spillolja men den smakade ingenting. "Pärmjölsgröt" sa Christer som är norrlänning, "det smakar som om den enbart är gjord på pärmjöl".

 Pärer är potatis sa Christer då vi inte förstod honom. Den var helt smaklös men konsistensen var som kräm så det var gott med lingon i. Det var gott att få lite kolhydrater i kroppen, nu orkar vi bättre.

Soppan var alldeles svart och såg ut som varm tjära

Klockan 21 var vi färdiga med vår koja, då hade vi varit på en mosse och letat efter torra furor och hittat några att elda med. Klockan 22 la vi oss och jag somnade direkt, Leif var eldvakt.

Klockan 23.30 vaknade jag av att jag frös fruktansvärt. jag tog över eldvakten efter Leif och satt till drygt 1 då Christer vaknade av att han frös. Han tog över eldvakten och jag plockade två varma stenar ur eldstaden som jag la så att jag fick dom framför mig då jag låg med ryggen mot eldstaden. Innan jag la mig täckte jag taköppningen med två trekantsdukar, den tredje var dörr och den fjärde hade Sara runt sig.

Jag la mig så att stenarna var vid magen, la jackan över både mig och stenarna så att värmen från stenarna stannade kvar, nu frös jag inte. Då och då vaknade jag av att Christer putte på mig för att han var rädd att jag skulle få ändan in i elden och min "Helly-Hansentröja" kunde ta eld.

Denna natten och förra hade jag undertröja och långkalsonger på, dessutom vintermössa, halsduk, Helly-Hansentröja och övriga kläder som jag gick i på dagen, jackan hade jag som täcke och regnkläderna var underlag men kängorna hade jag tagit av.

Jag vaknade 3.45, då hade jag fått kramp av att jag frös. Sara var eldvakt och jag tog över. Leif vaknade och pratade en stund sedan skrev jag i dagboken medan jag vaktade elden. 10 över 5 tog Leif över och jag tog en het sten med mig och sov en stund till.