< mitt 60-tal
Startsida  


Cykeln


Crescent Speedo Cross
 

Lyckan var gjord, jag hade fått en alldeles ny cykel. Tidigare hade jag fått begagnade cyklar då mina föräldrar inte haft råd att köpa nytt.
Men nu, fick jag en alldeles ny cykel.

En Crescent "Speedo Cross" med bönpall och speedwaystyre med fågelpinne. Det var den finaste cykel jag sett och hade min favoritfärg, blå.
Det var en cykel som alla beundrade då den var så fräck.

På Linders körde vi ofta cross på jordkullarna och för att det skulle låta som en motorcykel satte vi på en kraftig pappbit som slog mot ekrarna och hölls fast med en klädnypa. Då smattrade det så bra. I bland lekte vi polis och då hade vi en lång slana fäst bakom sadeln som antenn och då gjorde sig också smattret från pappbiten bra.

Linders var en tomt där ett äldre boningshus hade legat men som rivits. Nu fanns det bara jordhögar där men några år senare gjordes platsen om till lekplats. Namnet Linders kom från de som bott där och även när det blivit lekplats kallades det Linders i många, många år.
 

Vid busshållplatsen där 33:ans buss vände låg en liten kiosk. Kiosken var ett litet fyrkantigt hus där man fick gå in och handla över disk. Mellan kiosken och vårt villaområde var en öde äng. Nu hade det hade blivit förändringar vid kiosken. det hade lagts upp högar med lera på ängen närmast kiosken och vi hade gjort vägar över lerkullarna för att kunna köra cross. En dag var vi aktiva med att köra cross och det var trångt på kullarna. Det hade regnat så det var vått och i svackorna mellan kullarna stod det vatten.

Trots att det var blött så hade vi roligt med att köra cross till helt plötsligt....
Jag blev omkörd och trängd, tappade balansen och föll.
Rakt ner i en stor lerpöl. Både jag och cykeln blev helt doppade i lervällingen och var helt nedsölade.

Jag visste att när jag kommer hem så får jag en utskällning så jag valde att inte cykla hem. Kvällen kom och alla kompisar åkte hem, men inte jag.

 

 Jag stannade kvar och gömde mig i det höga gräset på ängen bredvid. När det var mörkt och jag inte kommit hem så började Lena och Erik fråga mina kompisar om var jag var och sedan gick dom ut och ropade efter mig. Jag vågade inte svara men kompisarna letade upp mig och övertalade mig att gå hem.

Den gången fick jag inte skäll.