Mina lekkamrater i Masthugget var: Lasse och Hans som var bröder och bodde i trappuppgången i porten på 6:an. Ros-Mari och hennes storasyster Monika som också bodde i portens trappuppgång. Britt-Marie som bodde i lägenheten under oss. Christer och Marianne som var syskon och bodde på Sofiebergsgatan. Deras gård låg bredvid vår så vi kund prata med varandra genom staketet. Så var det Tommy och Krister som var tvillingar och bodde längre upp på Eldaregatan. Och en kille som hette Kenneth och bodde på första våningen bredvid Britt-Marie. Sen fanns det barn på 4:an men dom lärde jag mig aldrig namnen på. Dom höll alltid ihop då dom var så många på 4:an.

På Eldaregatan var det nära till Slottsskogen och där lekte vi ofta. Där fanns en stor sandlåda och vi byggde kojor i buskarna. Ibland gick vi för att se på duvorna som det fanns gott om i flera duvslag på branterna ner mot Ljungmansgatan. Vi tog ofta utflykter i Slottsskogen och besökte ibland Naturhistoriska museet. Där såg vi alltid valen och tvillingarna i burken. Ibland tog vi utflykter på stan och för att hitta hem följde vi trådarna till trådbussarna.

Nedanför Sofiebergsgatan som var en tvärgata till Eldaregatan fanns det lite natur också. Det var en smal remsa slät mark sedan stupade bergen brant ner till gårdarna vid Jungmansgatan. Bergen var verkligen branta och en gång hade en kille på tio år ramlat ner. Vi barn såg det aldrig men hörde det berättas. Det enda jag vet är att när killen kom hem från sjukhuset flyttade familjen. På den smala vågräta marken kastade vi boll och det hände ofta att bollen for ner på någon gård nedanför. Då var det bara att ta trapporna ner och gå in på gården och hämta den.

Där fanns också ett djupt hål i marken, ner i berget. Till botten av hålet kunde man komma genom en trång gång från sidan av berget. Dit vågade aldrig jag gå. Det sades att blixten slagit ner och gjort det hålet. Jag vet ännu inte om det var sant.

Ofta lekte vi också på gatan utanför 6:an, på gården eller i porten. På gatan kunde vi leka sista eller gömme och på gården lekte vi bland annat "Bro bro breja".
Det enda minnet från lekar i porten var när tjejerna skulle tävla. Då satte dom sig med ryggen mot ena väggen i porten och lyfte benen högt upp och tävlade om vem som kunde kissa längst.
Vi killar var inte det minsta intresserade av sånt.

Vi gick ofta upp till bergen ovanför August Kobbsgatan. Där vid branterna ovanför Jungmansgatan satt vi och fikade och såg på alla duvslagen.