< mitt 50-tal

 


Gottskär


Moster Ann-Mari och morbror Olle med mig i mitten

Eftersom det inte var så långa semestrar på 50-talen så var jag med morbror Olle & moster Ann-Mari på deras semestrar när mina föräldrar arbetade.

Moster Ann-Mari arbetade på Pripps i Göteborg och hade då tillgång till en stuga i ett stugområde som ägdes av Pripps. Stugområdet låg på Gottskär på Onsalahalvön.
Det var en liten stuga, ett rum med kök, en lucka i golvet där det var matkällare och på området fanns ett gemensamt hus för hygien och dass. Herrarna hade pissränna på baksidan. Stugorna låg väldigt vackert i en tallskog och det var inte långt till vattnet där vi hade tillgång till en eka.

Ofta var vi ute och fiskade makrill och vittling. Det hände ofta att vi kunde se tumlare på nära håll. En gång skulle Morbror Olle ta med pappa, morfar och några till på en fisketur tidigt en morgon. Jag ville också följa med men morfar lovade att om jag var hemma skulle jag få en stor peng. Jovisst, jag skulle vara hemma och pengen, jag fick fem öre. Fem öre var en "stor" peng på den tiden men den hade inte något större värde.
Som tur var, åkte jag inte med på fisketuren. Det blev storm och en åra gick av så att det höll på att sluta illa. Med den andra åran lyckades dom ta sig iland men det hade tagit tid och alla var medtagna.

Jag hade många lekkamrater på Gottskär och en av dom var Vailet Börjesson. Vi lekte ihop några veckor en sommar och sågs sen aldrig mer. Bland annat hjälpte vi Vailets mamma att baka vetefläta, det var första gången jag flätade och det var kul men besvärligt.

Det var på Gottskär som jag hade en lekkamrat som sjöng
"Tro lilla hjärtevännen än finns det hopp".
Hon sjöng så vackert och biten var så bra så jag önskade mig den skivan. Det var sommaren 1955 och jag fick skivan innan jag började i första klass.

Det var på Gottskär jag för första gången läste "Kapten Miki". Jag var med moster Ann-Mari till affären och Ann-Mari var alltid så givmild så jag skulle alltid ha  något i affären, sa hon. Denna gången skulle jag få en tidning. Jag var mycket försynt så jag tittade länge på tidningarna innan jag pekade på en. Det var den minsta jag såg.

Ett alldeles speciellt minne är från tiden då jag kanske var ca 3-4 år. Jag sprang omkring endast iklädd ett linne. Jag hade gått bakom dasset till pisserännan och tittade på då morbror Olle och en annan karl som hette Verner stod och pinkade. Morbror Olle tittade på mig och sa "Har du bara en pipp, vi har två". Jag blev så ledsen så jag sprang storgråtande till moster Ann-Mari där jag ryckte och slet i min snopp. Moster Ann-Mari frågade varför jag var ledsen och jag svarade "Morbror Olle och farbror Verner har två pippar och jag har bara en".

 


Jag och Vailet på Onsala

 

 

 

Tillbaka